Efter ett långt blogguppehåll är jag tillbaka. Jag var tvungen att hålla uppe med bloggen för att komma på banan igen. Hösten har nämligen varit tuff med separation efter ett 5 år långt förhållande, sjukdomar i familjen, stress, sömnsvårigheter, känningar av min tidigare utmattningssdepression, sorg och ångest. Som tur är lyckades jag dra i handbromsen, ta det lugnare och även söka hälp. Är det någonting jag har lärt mig under mitt tillfrisknande från sockerberoende, så är det att våga ta hjälp av andra. Hur länge gick jag inte och kämpade för att klara av mitt sockerberoende på egen hand? Hur länge kämpade jag inte och trodde jag kunde fixa det själv? När jag äntligen sökte hjälp fick jag lösningen. Då kom vändningen och jag började min resa mot tillfrisknande. Nu tog jag hjälp igen, men denna gång för att kunna hantera all stress, sömnsvårigheterna och ångesten. Känslor som jag förr eller senare hade ätit på. Känslor som till slut hade fått mig att jag återfalla i sockerberoendet.
Trots allt som hänt det senaste halvåret har jag lyckats leva sockerfritt och varit stabil i maten. Inget återfall i mat-& sockerberoendet trots att allt annat svajat i livet. Erkänner att jag många gånger velat döva känslorna med mat, men istället använt mig av alla mina verktyg för att klara att hantera suget och alla känslor. Tänker att eftersom jag klarat detta, så borde det betyda att jag gör något rätt. Verktygen och redskapen fungerar! Det fungerar verkligen! Att leva i ett tillfrisknande från sockerberoende är möjligt. Jag är och kommer alltid att vara beroende, men med rätt redskap är det hanterbart och jag känner mig fri!
Evammas Livsstil 